Kort om Agila metoder

Syftet med Agilt arbetssätt är att snabbare komma till skott om målet inte är helt definierat.

Vi illustrerar enklast det agila arbetssättet med ett exempel: "vi behöver ta fram en ny mobilapp eller webbsajt - men har inte en aning om hur en sådan ska se ut."

Genom det agila sättet att arbeta kan vi gradvis förfina våra idéer och tankar genom att börja med en grov skiss, därefter mer detaljerad kravspecifikation och till sist beskriva själva leveransen.

Detta sker i så kallade "sprintar" som kan vara 1, 2 eller 3 veckor. Inför en sprint definieras vilket arbete eller vilka hypoteser som ska provas. I fallet med appen/sajten ovan kan en en-veckas-sprint omfatta att lansera en första "pappers-klickbar" skiss av hur det KAN se ut och hur användaren tar sig fram genom strukturen/flödet. Även om sprinten inte skulle ge det resultat man önskar är endast en vecka förlorad, men man har fått jobba igenom arbetsprocesser och funderingar i ett tidigt stadie, där kostnaden är låg.

Ofta kan en hel del av det som framkom bidra till lärande och erfarenhetskapital.

Fördelar med agila metoder:

1. Enklare att prioritera - det viktigaste görs först

2. Flexiblare projektdrift - många och naturliga förändringsmöjligheter för beställaren

3. Uppföljning dagligen ger tydlig återkoppling till projektteamet kring status

När kan man använda sig av agila metoder?

1. När det inte är tydligt vad det förväntade projektresultatet är

2. Vid komplexa projekt med förutsättningar som ofta ändras

3. När man snabbt behöver få ett första resultat på plats

När bör man inte använda sig av agila metoder?

1. När projektplaneringen är väldigt detaljerad och klar

2. När man inte tillåts ha förändringar i ett projekt pga höga kostnader för exempelvis förseningar

3. Där möjligheten till tät uppföljning och återkoppling är begränsad

Några exempel på agila metoder är:

• Dynamic systems development method (DSDM)

• Scrum

Har du ytterligare frågor?